Vidare!

I helgen spelade jag tillsammans med Mats Källblad i vårt band Spiken i kistan på Sandåkra visfestival, i Sandåkra mellan Hässleholm och Sösdala. Ett supertrevligt arrangemang på en fantastisk gård, med ett digert program av musik och poesi, picknickande och sol. En av musikerna kom fram och tackade för vår spelning. Hon sa "Ni sjunger om människor som man inte måste se om man inte vill." Det blev jag glad för! Att berätta om människor som inte riktigt syns, som du eller jag, är precis vad jag vill och hoppas kunna göra.

Jag funderar ibland på vad det är jag vill säga. Jag har kanske inget tydligt program. Ibland vill jag mest lattja med ord, ljud, bilder, inte alls "säga" något. Är det okej? Att inte följa en tydlig stig? Jag tror att det är helt nödvändigt att gå där en inte visste att en ville eller kunde gå: annars blir livet bara upprepning. Jag vill vidare!